På lördag morgon kvart i 8 kom en buss och hämtade oss och körde oss 10 mil norr ut längst med Panamericana. Där tog vi av mot kusten och körde en jordväg genom kaktusarna. Längst vägen såg vi vilda lamadjur och vilda åsnor. Till slut kom vi fram till fiskebyn där vi tog en båt ut till Pingvin-reservatet.
Vi såg sjölejon och pingviner och pelikaner. Och så resans höjdpunkt: Delfiner! De hoppade längs båten och hade sig och det var helt fantastiskt!!! Sen åkte vi till en ö som heter Isla Damas för att bada. Efter en timme på stranden där åkte vi tillbaka, åt en sen lunch bestående av reineta, ris och sallad och påbörjade återresan mot La Serena/Coquimbo.
På söndagen åt vi en ganska torftig frukost på hotellet och checkade ut. Efter en sväng på stan i La Serena där mina föräldrar drack kaffe och barnen åt glass åkte vi till stranden i Coquimbo och badade. Där var nästan inga vågor och vattnet var ljummet och skönt (jmf. med Viña i alla fall) och vi badade (mest Axel och jag) jättelänge innan vi åt lunch (lasagne) vid 5-tiden i vanlig ordning. Sen körde vi (pappa) tillbaka till Viña del Mar och vi var hemma vid 11-tiden på kvällen. Trötta, nöjda och glada att vara hemma.
3 kommentarer:
Hola, que alegria leer que estuvisteis en la serena..alli estudié en la univ. lo que me sorprende es que no fueron a conocer el valle de elqui..la tierra mas hermosa del mundo.
Saludos fraternales
Jorge leonardo.-
Hola Jorge,
Teniamos pensado ir pero con dos niños chicos decedimos dejarlo para otra vez y en lugar de esto salir en bote. A los niños no les interesa mucho ver naturaleza. Saludos Anna
Hola Anna,un placer poder intercambiar palabras contigo.
Me alegro hayas cocnicido mi pais de origen yo nací en el valle de elqui, la zona del pisco..supongo que lo probaste o no?
Yo no he viajado desde el 2000 cuando lo hice solo con mi hija ,ella tenia solo 6 años..la pasamos bien..volver a la casa donde me crié en vicuña fué toda una aventura para mi hija.
En ese tiempo yo vivia solo con mi hija..ahora tengo una nueva familia y soy Padre de un par de mellizos que me han puesto el cabello blanco..pero soy feliz como nadie en el mundo.
Yo soy Konstpedagog..y mi paison es la cocina..me gusta cocinar y tengo un blog de cocina..si alguna vez quieres me dices y te dejo la dirección..desde ya, estas invitada.
Seguire viniendo a leerte..me parece interesante saber la apreciación de una persona Sueca sobre nuestra cultura.
Un abrazo fraternal.
Jorge leonardo.-
Skicka en kommentar