Pa vag hem

Som ni kanske forstar av avsaknaden av prickar sa sitter jag pa ett Internet-cafe och skriver. Min mamma sitter brevid och kommenterar nyheterna. Som att en hund blivit uppaten av en orm i Australien eller att det blaste 42 sekundmeter i Uddevalla. Jag hotar med att se till att inte komma med planet om hon inte OMEDELBART slutar beratta om vadret i Sverige. Jag kommer pa manga bra satt att inte bli paslappt pa planet; 1) supa mig redlos 2) skrika "Jag har en bomb" 3) ta pa mig en stor burka och vagra ga genom sakerhetskontrollen.

Anledningen till att vi sitter har och saknar prickar ar att allting ar avstangt i vart lilla grona hus, vi har varket tv, telefon eller Internet. I morgon klockan 9.00 pa morgonen ska vi aka. En granne (de med kylskapen) ska kora oss till flygplatsen. Allting utan det absolut nodvandigaste (korkskruv, en flaska vin, tallrickar) ar nedpackat. Alla saker star i ett horn av vardagsrummet i vantan pa att hamtas och maganiseras. Klockan 2 i morgon gar planet, klockan 6 pa sondagkvall ar tanken att vi ska vara hemma. Peppar, peppar! Vi ses!!!

I veckan

Mamma och pappa har bett mig blogga så att pappa har något att skriva ut och ta med till mormor nu i helgen. Annars känns det inte så angeläget att blogga om Chile nu när vi nästan är härifrån. Tankarna upptas mest av packning och logistik.

Fredagen började med gympa med "mijitorico" eller "pussgurkan" som mamma kallar honom. Hon anser att jag inte gillar honom för att han är Guds gåva till kvinnorna och inser det men jag tycker nog snarare att jag har svårt för honom för att han anser att han är Guds gåva till kvinnorna. Och för att han behöver en hel gympasal full med hemmafruar för att försöka mätta sitt omättliga ego. Nog om det, utmattad blev jag iallafall. Det har blivit dåligt med gympa denna veckan, "pussgurkan" var sjuk i måndags och i torsdags dök "idrottsläraren" inte upp.

Idag är det soligt och fint och det blir nog stranden, där har vi inte varit sen vi var i Isla Negra förra helgen. Sen kommer Daniela och hennes kompis Lorna (?) och hälsar på i helgen och på lördag ska Alejandros kusin Evelyn m.fl. ha avskedsfest för mig.

Ur veckans händelse kan nämnas att jag var och hälsade på Alejandros kusin (Evelyns syster) Yuvitza och lilla Florencia Fe på BB i onsdags. I går var vi på museum och sen på hantverksmarknad. I tisdags var vi i Botaniska trädgården hela dagen och hade en underbar dag i lugn och ro bland blommor och bin, hundar och ankor och en och annan zombie.

Telefontrassel

Jag var tvungen att säga upp telefonen/bredbandet/kabeltv en månad innan jag åker. Problemet var bara att den inte står i mitt namn utan i svärmors. När jag kontrakterade dem hade jag ännu inget ID-kort och därför var svärmor snäll och ställde upp. När jag skulle säga upp tjänsterna så funkade det inte. Svärmor var tvungen att ringa. Det hjälpte inte att jag sa att försäljerskan var medveten om att det var till mig frånj början, att det minsan hade gått bra att ge mig koden för att ringa till mobil och låta mig kontraktera ytterligare tjänster. Nej, inte ens att jag hotade med att inte betala räkningen hjälpte. Så till slut fick svärmor ringa. På henne tjatade de och tjatade, det gick minsan bra att flytta tjänsterna till en annan adress och varför tog inte hon över det? Till slut fick hon tillstånd att säga upp det men hon var tvungen att presentera sig på kontoret. Väl där började samma tjat om. Till slut fick hon i alla fall sagt upp allt med så gott som omdelelbar verkan, den 24 februari kommer de att stänga av både min telefon och min internet. Och kabeltvn men det spelar mig ingen roll.

Dagens piropo

Det vackraste jag sett på hela morgonen, jag lovar! Hela dagen. Nu försvinner du ur mitt synfält, älskling....

(Arbetare på bageriet i närheten)

Isla Negra

Återigen saxar jag ur mammas reseberättelse, denna gång från i lördags:

"Utrustade med kaffe, pannkakor, smörgåsar och drickor gav vi oss iväg mot Isla Negra, Pablo Nerudas sommarhem. Colectivo till stan, där vi fick reda på att bussarna bara gick från Valparaiso. Ny buss dit, och sen en långfärdsbuss. När vi närmade oss destinationen blev vi stående i kö, och eftersom vi började (vissa hade påbörjat lunchen redan på bussen) bli hungriga och badsugna, gick vi av i Quisco. Badstrand med bad tillåtet, det är inte många sådana här i närheten.

Efter ett par härliga timmar, gick klassificeringen på badstranden över från ”Knökfull” till outhärdlig, så då tog vi bussen vidare till Isla Negro. Det låg så vackert, och var ett fantastiskt vackert hus, med mängder av olika samlingar, precis som ”vinterhuset” i Valparaiso. Pablo Neruda ligger också begravd där, i en enkel grav med blommande Trift, strandpilt.

Mat i byn; fisk/Reineta), musselsoppa, kött, potatis och pommes frites. Lite väntan på buss hem, inga sittplatser! Men det löste sig efter en hållplats, byte i Valparaiso. Hade hunnit bli rätt kallt, klockan var nästan elva. En fantastisk dag."

På stranden

I går var vi på stranden i Maintencillo, så här skriver min mamma om det i sin reseberättelse:

Idag har vi varit på utflykt med Clementina. Egentligen ville hon att bara hon och jag skulle åka till Maintencillo, men vad skulle vi göra där ensamma, vi kan faktiskt inte prata med varandra. I alla fall kan jag inte prata med henne, min spanska är obefintlig, men många chilenare verkar inte förstå att man inte förstår utan pratar på ändå.

Nu har jag väl haft väldigt trt, jag träffar svensktalande chilenare precis överallt, på stranden, på marknaden, i colectivos. Igår när Axel och jag åkte från stan, var jag lite osäker på om vi var i rätt colectivo (det är jag i och för sig alltid för de kör så konstigt och olika vägar tror jag), men efter att ha pratat med Anna i telefon löste sig allt, för när chauffören hörde att jag talade svenska, visade det sig att han talade både svenska och norska.

Vi åkte buss till Maintencillo alla fem.Tanken var först att vi skulle sovit över. Clementina ville att vi skulle tälta, men buss o camping funkar inte för mig (särskilt inte med två barn). Och enligt Clementina var det fullbokat på övernattningsställen. Och skönt var det, för det var allt tillräckligt med en dag.

Vi hittade en fantastisk liten strand, med klippor utanför som skydd mot vågorna och att klättra på. Den kändes precis som svenska västkusten, fast lite mer sand. Och här är mer sol. När jag skriver att det är mulet eller dimmigt, är det i regel övergående, och här går de flesta ändå inte till stranden förrän efter lunch. Och lunch är tidigast klockan 2.

Det är väl delvis för att man gör allt senare här, men också för att solen är fruktansvärt starkt här. Barnen använder solskyddsfaktor 60, jag 30, och Janne som köpte Hawaian Tropik sololja fick acceptera att även de hade solskyddsfaktor 15.

Jag glömde Axels keps på bussen, så jag fick ta en promenad, och leta efter en ny. Hittade massa stånd med både playa-utensilier och lokalt konsthantverk (made in china?) Samt massa fisk-stånd, fast det är mest musslor av olika slag som säljs,

Åt lunch på en väldigt trevlig restaurant med en fantastisk havsutsikt, bara lite störd av alla dessa luftledningar som går härs och tvärs över hela landet.
Det var tavelutställning på restauranten, men vi hade inte nog med pengar med oss.

Maintencillo är väldigt fint. En riktigt typisk semesterby för lite mer välbeställt folk, med fina hus klättrandes efter bergssluttningen. Nåt att fundera över inför pensioneringen.

I´m sorryyyyyyyyyyyyyyyyyy!

För den som inte sett trailern till Samantha who? är den rubriken förståss inte särskilt rolig. Jag ber i alla fall omj ursäkt för att jag inte har skrivit på så länge. Med mamma här så blir det inte att man sitter vid datorn på samma sätt så det har helt enkelt inte blivit av att blogga sista veckan. Jag har förövrigt 144 olästa mail i inboxen på min hotmail-mail.

Pappa kom både härifrån och fram till Sverige utan några problem. Hans väska var dock på äventyr (alla 31 kilona) men kom fram eftermiddagen därpå, alla 10 kg alkoholhaltig dryck hel och kvar. De sista dagarna innan han åkte var vi mest på stranden samt att vi tog en tur till Valparaiso på fredag förmiddag. På fredag kväll/natt gick vi på strandpromenaden samt var och åt sushi. Jag tyckte det var fantastiskt gott som alltid, pappa åt det och mamma åt sig mätt på friterade jätteräkor.... Men nu har hon iallafall prövat sushi och det var verkligen inte dåligt!

Efter pappas avfärd har vi också varit på stranden en hel del. Mamma har lärt sig hitta bra själv och var t.e.x. och fick manikyr på eget bevåg här en dag. De senaste dagarna har vi varit ordentliga och gympat. Jag har gått på morgonen och mamma på eftermiddagen. Fast i morse kunde jag inte gå för jag hade inte strechat tillräckligt igår och det gjorde ont att gå och att sätta sig ner var nästan omöjligt... Men på måndag blir det nya tag.

I kväll har jag varit på babyshower, det är Alejandros kusin Yuvitza och hennes sambo Felipe som ska få en lite Florencia, bf 25 januari.

Så nu vet ni att jag lever i alla fall. En jättekram till er alla! Det ska bli roligt att se er snart och krama er på riktigt!