Återigen saxar jag ur mammas reseberättelse, denna gång från i lördags:
"Utrustade med kaffe, pannkakor, smörgåsar och drickor gav vi oss iväg mot Isla Negra, Pablo Nerudas sommarhem. Colectivo till stan, där vi fick reda på att bussarna bara gick från Valparaiso. Ny buss dit, och sen en långfärdsbuss. När vi närmade oss destinationen blev vi stående i kö, och eftersom vi började (vissa hade påbörjat lunchen redan på bussen) bli hungriga och badsugna, gick vi av i Quisco. Badstrand med bad tillåtet, det är inte många sådana här i närheten.
Efter ett par härliga timmar, gick klassificeringen på badstranden över från ”Knökfull” till outhärdlig, så då tog vi bussen vidare till Isla Negro. Det låg så vackert, och var ett fantastiskt vackert hus, med mängder av olika samlingar, precis som ”vinterhuset” i Valparaiso. Pablo Neruda ligger också begravd där, i en enkel grav med blommande Trift, strandpilt.
Mat i byn; fisk/Reineta), musselsoppa, kött, potatis och pommes frites. Lite väntan på buss hem, inga sittplatser! Men det löste sig efter en hållplats, byte i Valparaiso. Hade hunnit bli rätt kallt, klockan var nästan elva. En fantastisk dag."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar