SNÖ!

Sent på lördag kväll började det regna och det regnade utan uppehåll i över ett dygn. På måndag (som var helgdag) morgon tittade solen fram och Patricio föreslog att vi skulle åka upp till Anderna för att leka i snön. En halvtimmes bilresa hemifrån är det så vackert så att man inte kan tro att man är i Santiago. Vi trodde att det skulle räcka att köra några km upp i bergen men vi fick åka i nästan en timme innan vi kom till snön. Det gjorde absolut ingenting, vägen måste vara en av världens vackraste. Allt är frodigt grönt och omringat av Anderna. Dessutom finns det helt fantastiska hus längs med vägen, som tagna ur Sagan om ringen eller något liknande. Man kan hyra hästar och ta en tur också, något vi inte gjorde denna gången men som jag ser fram emot. Senare på kvällen kom det så mycket snö att folk blev kvar uppe i bergen.

På vägen upp stannade vi och tittade på ett utomhus järnvägs-museum:Axel som alltid hittar något djur att bära omkring på (idag var det en hundvalp på marknaden) hittade naturligtvis en kattunge...

Kalas nummer 2

På lördag kväll var det dags för Constanzas officiella firande:

Möbeljakt

Nu är det nya bordet på plats liksom en fin hallmöbel.
Eftersom vi saknar soffa numera så tillbringade vi lördagen bland alla möbler i Bio-Bio. Efter tre timmars tittande bestämde vi oss för att tillverka en träsoffa och beställa beiga kuddar till istället... Så kan det gå!

Lunch och skoköp

Efter att ha lämnat barnen på skolan (13.40) åkte jag in och lunchade med min bästa vän här, Anna, mer känd som "den andra Annan". Vi åt sushi på ett fint och gott (men dyrt) ställe och han prata en del i alla fall. Det tar mig cirka en halvtimme att ta mig från barnens skola in till centrum. Santiago är jättestort, mellan 6 och 7 miljoner invånare. Att åka in till stan vid två går bra men redan vid halv 5 när jag åkte hem var Metron knökfull. Då ska man tänka på att folk här i regel jobbar mellan 9 och 6.

När jag väl var inne i stan passade jag på att köpa ett par röda vinterstövlar till mig, fodrade gummistövlar till Cony Constanza i födelsedagspresent samt tofflor till Patricio och mig. En bok till Axel och en ritbok till Andy slank också med.

Förändringar på inredningsfronten

Vi har sålt vår soffgrupp som vi ansåg vara för stor (och jag för vräkig...). I väntan på en ny soffa har vi fått ta in (Patricios egentillverkade) trädgårdssoffan som tyvärr inte har några kuddar. Dessutom en gungstol, vi säljer dem för 40 000 pesos. Finns att se på Patricios hemsida.Matbordet ligger också ute på annons och ska ersättas med detta som Patricio byggt på lediga stunder:

Här i full fart med att bygga ett hus till Mimi:

Utsikt

Det syns sämre på foto än i verkligheten men här är i alla fall bilder på utsikten över Anderna en klar dag. Från Axels fönster ovanför och från Andys fönster nedanför.

Kalas

I går hade vi ett, improviserat, kalas för Cony Constanza som fyllde 7 år. Egentligen skulle Constanza och hennes storebror Diego (som är P.s syskonbarn) följt med oss hem i tisdags då pojkarna hade studiedag men då både Axel och Andy var så förkylda att de fick sova på dagen blev det uppskjutet. Vi hade ett trevligt litet kalas med hembakad tårta och ballonger som vi råkade ha hemma samt popcorn inköpta i hast. På lördag blir det riktigt kalas med presenter.

Cajon de Maipu

Medan det ännu var brittsommar här i Santiago åkte vi till Cajon de Maipu uppe i bergen med halva familjen Cabello:

Glögg

I går var det midsommar i Sverige men här i Chile är det närmast julstämning. Vi var hemma hos våra kära grannar i går och drack "vino navigado", den chilenska motsvarigheten till glögg. Plötsligt var klockan halv 1 och det var dags att ta farväl, pojkarna var fortfarande vakna medan deras kompis Lucas och hans syster Anais somnat i sina sängar.

Mera regn

Strax efter jag skrev om regn igår så kom REGNET! Himlen öppnade sig och hela Santiago blev översvämmat. Det var cirka 20 centimeter vatten på gatorna när vi körde barnen till skolan och då pratat vi om de gator som var framkomliga. Klockan fem ringde Andys fröken från skolan och bad oss komma och hämta barnen. När vi kom fram till skolan var det max 10 barn kvar. När jag frågade rektorn om orsaken så sa hon att så få barn hade gått till skolan och så många blivit hämtade tidigare på grund av regnet att de tyckte det var lika bra att skicka hem resten också. Jag undrar hur arbetande mammor gör??? Jag kan raljera över chilenarnas rädsla för lite regn men sanningen är att vi hade tänkt hämta Axel samtidigt som vi hämtade Andy eftersom vi var rädda att inte komma fram om det fortsatte regna. Idag har det dock varit uppehåll och jag har passat på att tvätta två maskiner även om jag har lite hopp om att de ska torka i den fuktiga luften.

Vi saknar ett stuprör så regnet vräkte ner på klinkersen utanför. Tyvärr hade ingen gjort rent takrännorna de senaste åren så så här såg det ut när Patricio fått bort all jord etc.
Andy var i alla fall nöjd med regnet och lekte ute med Mimi medan Axel var hos sin privatlärare:
Bilder från chilensk press:

Utiles

I Chile finns det tre typer av skolor, statliga (=gratis), subventionerade (=ganska billiga), och privata (=dyra-svindyra). Alla har de dock gemensamt att månadsavgiften bara inkluderar byggnaden och lärare, allt material får eleverna själva bekosta. Förutom skoluniformer så får man en lång lista (ett helt maskinskrivet A4) på alla block, pennor, färger, papper, moddelera, böcker m.m. som barnen ska ha med sig till skolan. Dessutom måste de ta med sig toalettpapper (en rulle i månaden), våtservetter, tvål och rengöringsmedel till klassrummet.

Regn och vinter

Lagom till svensk midsommar verkar det som om regnet äntligen kommer till Santiago. Vintern har inte velat sig i år, sommaren höll sig kvar länge boch när värmen försvann kom ändå inte regnet. I södra Chile, där det är grönt och kallare, har regnet och översvämningarna redan kommit men här i de centrala delarna har det hittills bara regnat tre dagar i år och endast en dag rejält. I dag har det börjat dugga. Många delar av Chile är inte byggda för regn och när skyfallen kommer på vintern är det vanligt med översvämningar på gatorna. Man har försökt åtgärda det värsta ställena men man räknar med att det fortfarande finns 19 ställen kvar i Santiago att åtgärda. Eftersom Chile inte är van vid regn blir det kaos när det väl regnar. Kollektivtrafiken fungerar inte (fast det gör den ju inte i Göteborg heller) och många väljer att hålla sina barn hemma från skolan. Min kompis Carola som tidigare bodde i Quilpue nära Viña del Mar berättade att en dag var det bara hennes dotter och ytterligare ett barn i klassen eftersom det regnade... Tänk om man gjorde så i Göteborg!

Snö har det, också sent om siders, kommit i Anderna. 30 centimeter föll här om dagen. Om det kommer mer idag och i morgon så öppnar nog liftarna i helgen. Från Axels rum har man en fantastisk utsikt över de snöklädda Anderna.

Hemma hos

Välkommen till oss! Här är porten in till vår trädgård (eller ut mot gatan, som på bilden) och Andy på taket till vår bil.

Så här ser det ut hos oss. Den stora porten låser sig automatiskt så det gäller att ha nycklar med sig om man går ut ur "inneträdgården". Till skillnad från många andra hus i Chile så måste man dock låsa vår yttrdörr med nyckel.Andy badar i trädgården.
Pojkarna kättrar i sitt klätterträd som tidigare växte i trädgården.
Axel och Andy äter lunch i trädgården med Mimi som sällskap.

Axel, Patricio, Isidora och Klintan
(Både Klintan och gardinerna som syns i bakgrunden har vi lämnat tillbaka...)

Buin zoo

Här kommer några utlovade bilder från Buin zoo;

Bad i trädgården

En vacker dag badade Axel och Andy i baljan i trädgården;

Vårt hus, foton

Vardagrum;
Axels rum:Andys rum:Kök med diskmaskin;

Mimi, kort

Här kommer kort på vår Mimi.

4-0

I onsdags hade vi grillfest och tittade på Chile-Bolivia som spelade här i Santiago. (Fast vi tittade på TV i vår trädgård). Världens bästa grannar, Johanna, Alvaro, Anais och Lucas, var här samt två kompisar som heter Christian y Eithel. Vi grillade kycklingvingar och chorizos och drack pisco sour (Johanna och jag), vin (Alvaro), coca-cola med eller utan rom. Dessutom hade Alvaro gjort en fantastisk god philadelfiaost med soya och sesamfrön, mums! Klockan 3 gav sig de sista gästerna iväg.

Mimi

Nu har barnen fått sin efterlängtade hund. Hon heter Mimi och vi fick henne av en familj som inte hade plats för henne. Hon är korsning mellan dalmatib och något hårigt och hon är helt underbar. Hon följer oss vart vi går, biter inte sönder nånting, skrapar inte på dörrarna och kommer när man ropar. Så fort jag hittar kamerasladden ska jag ladda upp kort.

Den långa vägen till Internet

Nu ska jag berätta hela historien om varför denna blogg verkar nerlagd:

Det började med att vi ville anlita ett företag som heter VTR. Normalt så står de i varje gathörn och försöker snärja en men nu såg vi inte röken av dem. Tillslut fick vi tag i adressen till närmaste kontor och åkte det. Då visade det sig att deras kablar inte sträckte sig ända hit så det gick inte att anlita dem. Då vände vi oss till konkurenten Telefonica. De har massa krav för att man ska få anlita dem men det verkade som att det skulle vara tillräckligt med mitt VISA-kort som säkerhet. Efter en vecka ringde de och sa att det inte gick eftersom mitt id-kort gått ut.

Som jag tidigare berättat så hjälpte vår granne, Alvaro, Patricio att få anlita Telefonica utan kontrakt eller dylikt. När de väl kom för att instalera det så visade det sig att min dator inte alls ville ha med internet att göra. Nu har jag rensat den och haft mig och nu verkar allt funka som det ska. Hurra!

Buin zoo

I gar var vi pa Buin zoo med pojkarna och Patricios brorsson Justin. Ett jättefint zoo med djur fran hela världen. Entré fór vuxna 50 kronor och fór barn 40 kronor men vi hade sán tur att just igar var det gratis entré för barn! Foton kommer sa snart vi fatt Internet hemma...

Förutom att titta pa djuren var det härligt att fa andas lite frisk luft. Jag har lite känningar av astma men har klarat mig utan mediciner i flera ar. Men med Santiagos smutsiga luft hostar jag hela tiden.