I går när jag kom hem så hade jag fått brev från Chile. Det hör inte till vanligheterna. Får jag någon gång något därifrån så är det från min ex-svärmor. Eftersom handstilen var läslig så insåg jag dock att så inte var fallet. Jag tänkte att det kanske var från barnens faster, eftersom det var ett tjockt kuvert så kunde det ju vara foton på barnens kusin, Francisco Javier. Men av poststämpeln att döma var det från Santiago. Jag blev så nyfiken att jag var tvungen att öppna det med en gång.
I kuvertet låg två DVD-filmer och en gullig hälsning från Nadia. Jag blev så rörd så jag nästan började gråta. Tusen, tusen tack!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Kul att det uppskattades, snabbt kom det fram också!
Skicka en kommentar